(26 februari) Dags att bläddra i det gamla arkivet igen. Nu går vi 30 år tillbaka i tiden till 1991, året då det åter var VM och nu i Singapore. Och där förberedelserna började tidigt för att få fram ett slagkraftigt svenskt landslag.

Men det var inte VM som till en början kom att dominera spalterna i tidningen BOWLAREN där årets första nummer hade en färgbild på förre proffsspelaren Mats Karlsson (bilden) på omslaget, än en gång vald till ”Årets bowlare” i Sverige.

Det som i början av året var mycket aktuellt var nämligen moms-frågan, den att Skatteverket hade planer på att lägga en 25-procentig skatt på bowlingen. Som inte ansågs att riktigt platsa under begreppet ”idrott”. Det skulle således bli dyrare att spela bowling, kosta mer att träna, spela seriematcher och tävlingar. Men enligt BOWLAREN hade förbundsstyrelsen redan en lösning. Eller rättare sagt, två förslag till problemets lösning.

Det första gick ut på att alla seriematcher skulle bantas från fyra till tre serier. En serie mindre skulle ju prismässigt motsvara momsen. Men det förslaget skrinlades tidigt.

I stället kom förbundsstyrelsen på den geniala idén att slopa 10:e och sista rutan i varje serie, det skulle således bara spelas nio rutor. Och med fyra serier innebar ju detta en minskning på 25 procent, motsvarande momsen. Ingen prishöjning var således nödvändig.

Det fanns förstås nackdelar. En var att det inte längre kunde bli en 300-serie, alla bowlares dröm var krossad. Nu skulle 240 poäng bli max, alla diplom fick göras om, tekniken med scoring fick ändras. Och så var man osäker på hur det skulle fungera att ha ett spel  i Sverige och ett annat internationellt.

Tidningen BOWLARENS redaktion gav i tidningen beröm till förbundsstyrelsens handlingskraft för att dessa ville hålla Sveriges bowlare skadeslösa efter en momshöjning. Men redaktionen fick också ta emot massor av insändare och telefonsamtal, från hallföreståndare, förbundskaptener och spelare som hade synpunkter. För och emot detta med nio spelrutor. Mest emot, förstås!

Det lät som ett aprilskämt trots att det var början på året…

Så, vad hände? Jo, det som var menat som ett skämt togs mycket seriöst av många, det slutade med något av en ”ursäkt” i tidningen från ansvariga på BOWLAREN, för det låg inte den minsta sanning i något av förslagen, det skulle enbart ses som ett humoristiskt inslag i vintermörkret. Men det ska framhållas att någon 25-procentig moms blev det inte, bowlingsporten betraktades nämligen av Skatteverket, tack och lov, som en idrott.

Detta i tidningen BOWLAREN för trettio år sedan…